.

Slände i mig maten på jobbet och skynade hem. Norrköping bjöds på härlig vår värmen och strålande sol! Åkte iväg med Anna och grabbarna för en promenad. Plockade med mig kameran så här kommer några kort från turen.

 

 

Lyckan var gjord i fredgas när jag påväg hem från jobbet får ett sms om att mitt paket från björkis kommit, 
att en splitterny sele och lina kan göra en så lycklig! Selen såg först liten ut men när dragtyngden blir på sitter den som en smäck! 
Jag åkte med Anna för ännu en sväng till ågelsjön och vi tog en promenad i den underbara solen. Grabbarna sprang lyckliga över isen och busade tillsammans. Efter en timme åkte vi hem så jag skulle hinna med att åka med pappa ut till landet efter han slutade jobbet.
Fredagsmyset bjöd på god middag och en helkväll med Lena på tv ihop med mina föräldrar och jag la mig i säng tidigt med en bok och vaknade pigg och utvilad till lördagen.

Lördags morgonen låg stackars pappa i hög feber och mamma hade stallet så jag och Vajlo körde (släpade på snöskyffeln) in några lass ved. Vajlo var inte till mycket hjälp han snodde ett par klabbar då och då och sprang lyckligt omkring med vinsten. Efter ett par lass kunde jag inte bärga mig längre, jag ville inviga den nya selen och linan som följde med ut till landet!
Jag slet fram sparken och åkte upp bakom stallet (där det är en lång rak skogsväg) selade på och kopplade fast Vajlo sprang igång honom och hoppade på sparken, Vilken känsla! Vajlo sprang och jobbade i selen som han aldrig hade gjort annat! Han stannade aldrig förrens jag bad honom o göra det. När vi stannade viftade han på svansen käka lite snö och rullade sig för att svalka sig. Jag vände om för att åka hem igen och han jobbade på lika bra på hemvägen utan att stanna! Mammas och pappas lilla hund Titus var med oss och sprang löst vid sidan och ibland stannade han för att lukta medans Vajlo duktigt fortsatte frammåt. Vid ett tillfälle när de sprang jämsides vek Titus av in på en liten väg och Vajlo var påväg efter, jag upprepade "frammåt" och han vek tillbaka upp på vägen, min duktiga kille!!! Resten av lördagen var det vila för hela familjen och jag blev bortskämd med champagne jordgubbar förrätt varmrätt och en mysig film! :) Det är alltid skönt att komma hem och bli ompysslad <3

Hunden har legat brevid mig i soffan lycklig nöjd och trött och jag har njutit hela helgen. Men jag måste nog säga att min längtan efter en egen liten släde och ett par till hundar vuxit sig lite starkare efter att ha stått på sparken med min finaste duktigaste brunbjörn <3


Varför jag älskar kelpie's? Dom är ju bra på Allt! <3 

Läste ett inlägg av en kelpie ägare som skrev något jag kände mig träffad i. Hon skrev att hon känt en inre press att prestera. Jag har en känsla av att varken hon eller jag är ensamna i det här.
Jag tror att det är lätt hänt att känna den pressen när man har en så "duktig ras". Många (i mitt fall) kelpies visar fram tassarna både på tävlings banorna och utanför. Man har många duktiga ekipage runt omkring sig som har stora framgångar och visst vill man inte vara sämre.
Jag hade ångest att vi inte hunnit lika långt som "alla andra", kunde känna mig otillräcklig och "ovärdig" en sån duktig hund och ibland kändes det verkligen som att jag höll tillbaka honom. Jag ville visa mig värdig för mig själv för andra och visa att vi minsan är lika duktiga och kan vi med.

Idag är jag glad att jag fått uppleva de känslorna för dom har hjälpt mig att växa, inte bara att växa som person utan också som hund tränare. Idag är jag så stolt över att vara ägare till en kelpie och glädjs åt alla kända och okända mattar och hussar med sina kelpies åt deras framgångar. Jag ser istället all denna kunskap jag har omkring mig istället för en "nagel i ögat" och framförallt har det blivit min sporre att se och läsa om alla, att vi minsann också kan komma minst lika långt som alla andra Fast då på våra villkor och i våran takt. Jag har en fantastisk hund och han älskar att jobba Med Mig. För honom kvittar det om vi vinner eller inte om en tävling/träning går bra eller inte och såvida vinsten inte är ett saftigt ben ;) så är det bästa endå att få göra roliga saker med matte.

En annan sak som kan vara mäkta frustrerande att vara ägare till en "duktig ras" och faktiskt en Vallhund rent generellt är att folk verkar tro att den duktiga lydiga hunden som går vid din sida kom "färdig levererad" som ett brev på posten. Bara kommentaren; "vilken duktig hund" 
Tätt följd av; "fast det förstås det är ju en vallhund. Maja här (låt oss säga en medel stor hund som står och gör utfall och skäller som en tok på oss) är ju av en helt annan typ av ras och dom måste man jobba med minsann"
Men hallå?! 
Har du någonsin ägt en vallhund eller en Kelpie för den delen?
Ja det är en följsam ras, ja den har naturligt mycket "willing to please", men har du varit med oss sedan den här snälla lydiga Vuxna hunden var en monster valp och en mycket "bråkig" unghund? 
Jag blir faktiskt riktigt förbannad på sånna människor som tror att man får en lydig hund bara för att man köper en vallhund som en "färdig produkt" som näsvist kan påpeka att det inte är konstigt och att det är lätt med framgångar bara för att man har tex en kelpie.
Tråkigt vad folk ska vara trångsynta.

Alla har vi en egen historia, alla är vi olika. Det vi alla har gemensamt är kärleken till våra 4benta.
Jag skriver det här till alla som känt sig/känner igen sig i pressen att prestera - ha inte så bråttom!
Ni har tid, om ni kämpar och sliter er igenom för att nå famgångarna bara för att nå "äran" missar ni hela grejen, man missar nuet. Känslan av ett bultade hjärta känslan av mjuk päls mellan dina fingrar en sekund som känns som en evighet när du ser in i din hunds ögon innan ni kliver in på planen. Ibland lyckas man ibland inte man lär både av sina framgångar och motgångar. Oavsett vilka priser man får vilka titlar man vunnit, så är det ju bara en sak som är viktig. Att ni har roligt ihop. Det är fortfarande samma underbara hund som kelar med dig i soffan en söndag kväll som gör sitt yttersta ihop med dig på tävlingsbanan ♥

 

numera hittar ni oss på http://kelpieliv.bruksraser.se/ !
Kika in och säg vad ni tycker :) (Den är fortfarande under konstruktion)

Idag förlorade kelpie världen en av sina vackra drottningar, Vajlo's farmor SE BCH SE UCH KORAD LP2 Sph III Sökh I Roscanaille's Qaxa "Yatzi" gick hastigt bort idag av misstänkt arytmi. Himlen blir en stjärna rikare och jag är glad att jag fått träffa denna vackra dam, hon kommer vara saknad av många men aldrig bortglömd. Skänker mina tankar till matte Gunvor.

Anna ringer och frågar om vi vill med en sväng till bruksan. Jag har varit hemma o varit sjuk idag så kände att de skulle vara bra att få låta vajlo rasa av sig lite. Innan bruksan svängde vi förbi djuraffären för Anna skulle köpa hundmat. Vi titta lite Anna betalade och vi skulle precis gå när jag får se att de hade lagerrensning i ett hörn. Jag sa att jag ville kika innan vi åkte och tur var vel de, för de hade sån SJUK rea! Hurtta overaller för 25:- Hurtta läder halsband för 49:- koppel för 29 och andra prylar för 9 spänn som tex tjänste täcke reflexväst mm. Så jag och Anna shoppade loss. Jag köpte vetegroddsolja för 9:- 2st as snygga hurtta läder halsband med nitar på för 49:-/st (549 ord.pris) och ett tjänstetäcke för 9:-. Det var så sjukt billigt att vi trodde det var felmärk först, jag menar jag fick 2st hurtta läder halsband för 100:- som egentligen skulle ha gått på 1100 spänn!!!! Fulla av shopping lycka åkte vi vidare till bruksan. Vajlo var trött i skallen efter det lilla passet vi körde på förmiddagen och efter helgens vistelse ute på landet. Så vi hade inga direkt höjdpunkter förutom 3 jätte duktiga hundar där 2 kör platsligg när hela dagis gänget traskar förbi med ca 10 hundar utan några som helst bekymmer. Jag blev även så varm i hela kroppen och fick nästan tårar i ögonen när våra grabbar Vajlo och Max busade med varandra helt avslappnade. Dom är så duktiga och jag kan inte sluta tjata om hur duktigt det är av 2 okastrerade hanar i samma ålder som Inte växt upp med varandra accepterar varandras sällskap och så idag även busade med varandra.
Det mina vänner är lycka :)

 

Är så himla glad!
Nu har allt fallit på plats och det ser ut som att jag och Vajlo ska åka på rasspecialen i Lomma i vår! Kom över tågbiljetter till kanonpris och det har även löst sig med boende. Längtar massor och det ska bli mysigt att bara Vajlo och jag ska åka på äventyr helt själva en helg <3 Det kommer bli en prövning med 3timmar tåg och byte till buss med en proppad resväska och hund, men vi har klarat värre ihop. Gotlandsresan var ingen dans på rosor o den överlevde vi och Vajlo var så himla duktig.
En sak är iaf säker att allt hade blivit så mycket smidigare om jag hade en bil och körkort. Så till nästa år lovar jag mig själv att ett körkort ska införskaffas om jag så ska behöva ta ett lån för att få ihop pengar till det. Jag har varit duktig och sparat men när jag alltid fått ihop en ansenlig summa har det alltid dykt upp något som gör att jag måste ta av de sparade pengarna och då har suget att hela tiden slita och spara för det där förbannade körkortet försvunnit och nu står man igen på ruta noll med en ist obetydlig summa på sparkontot...En vinst på lotto skulle sitta fint just nu!

Petra delade ett filmklipp på Skurk som ylade till ljudet av glassbilen. Många hundar ylar till glassbilen det räcker med att söka på toutube så hittar man en hel hög med, så även jag blev ju nyfiken och se hur vajlo reagerade. Min systers husky kan jag "få igång" bara jag själv ylar men vajlo svarar varken då jag eller någon annan hund ylar men han som många andra ylade till glassbilen! Varför är det så? Efter lite googlande fanns det 2 svar. Antingen får de ont i öronen eller så finns det så många likartade toner i "sirenljud" med ylandet som hundar kommunicerar med så att de triggas till att yla och svara på sirenljudet.

"Att hundens ylande uppstår i en massa för oss människor knepiga situationer ex ylar hundar till musik , till glassbilen till ambulansen eller när man själv ylar till hunden beror på att en ljud innehåller olika frekvenser ( toner ) i en sammansatt kod ( spektra ) alla föremål har ett unikt sammansatt spektra . Gitarr låter gitarr Fiol låter fiol och Piano låter piano oavsett om man slår ett A på det så låter dom olika pga av det unika sammansatta frekvensspektrat , människans röst är också unik för varje människa , ungefär lika med ett fingeravtryck det är därför vi kan känna igen varandra i telefonen där ljudet är mycket begränsat men spektrats sanmmansättning gör att vi känner igen rösten i andra ändan av telefonen . 

Detta spektra är hunden mycket duktig på att kunna identifiera . och i hela spektrat exemplvis glassbilen, musiken, våran röst när vi ylar med hunden innehåller samma spektra bland alla andra frekvenser som hunden har i sin ylkominikation därför svarar den på ambulansen eller glassbilen eller tom vårat ylande . Personligen minstänker jag att detta är autonomiskt det verkar som hundar som ylar till musik bilar och annat inte riktigt styr det " med egen vilja " utan att det triggar ingång autonomiskt ."

Vad tror ni? 

  

Snöovädret har hittat sin väg till Norrköping, och medans vinden fylld med duniga snöflingor piskar utanför passar vi på att träna inomhus. Jag har inte mycket till yta i lägenheten att jobba på men tillräkligt för att träna lite grann. Jag plockade fram och dammade av vajlo's favorit - Klossträningen. Och den verkar sitta i ryggmärgen, vi använde oss av den till 2;ans apportering där vi behöver fila på ingången och ha satte det direkt med hjälp av klossen och gjorde en riktigt fin även utan klossen! Tror den kan hjälpa oss mycket i nu början, och tror vi bara behöver använda den till hjälp bara ett par gånger. Kanske måste gå o köpa en lite mindre apport också tror vajlo tycker den vi har är något stor och tung vilket kanske inte är så jätte konstigt när den är i storlek a lá Grand Danois typ..Han får nog bra nackmuskler av den iaf ;)

Jag har även tagit tag i mig själv och börjat bygga om platsen med hakan i baken. Det känns riktuígt bra och stabilt och jag tror att slutresultatet kommer bli toppen med mycket mer stadga och fokus.
I förrgår efter jobbet gick vi ut och nötte lite mera på rutan och jag tog inte ens med mig targeten då och han gjorde 2 riktigt snygga skick med bra fart och snyggt ställande hoppas att poletten börjar trilla ner och vi kan fila på hela momentet och börja småfila. 

Älskar det nya små pillet filurandet och fixet av moment! :D
 

 

 

Hem o hämta hund ut o kissa in i med hund i erikas bil. Pusskalas mellan en isbjörn och en brunbjörn, tuffar ner till House i Norrköping som hade totalt utförsäljning packade korgen full med ljuslyktor. Pitstop på mc.d intar maten i erikas soffa, klä på sig igen ut en runda med dårrarna som sprang busa och mattarna snackade skit. På spårvagnen ner till hemmet på andra sidan stan, gick av i stan för att möta Anna och hundarna (extra vovvan khimmie bus var med också). Hem lämna shopping påsar byta om ut igen promenad igen lös släpp med 4 dårar som sprang o busa det var snöigt kallt (vi hade ett gäng jätte duktiga pälsbollar). In igen byta om igen fram med damsugarn bädda diska rensa garderob laga mat äta byta glödlampa och NU äntligen sätter jag mig ner för första gången idag sedan kl.9 imorse - Thank God It's Friday! :)

 

Nu drömmer jag om inomhushallar barmark och isfria ytor! Jag vill dra igång med lydnaen spåret barmaksdraget och rallyn NU på riktigt! Jag tappar lätt suget när jag vet att vi inte kan vara ute hur mycket som heslt och träna riktigt ordentligt när allt är täckt av is...Men idag åkte jag och Anna med grabbarna till bruksan, som jag har saknat bruksan! Flera månader har förflutit utan att vi varit där, mest pga av skaderisken på dåligt underlag. Men idag hade vi tur, den nya snön har lagt sig som ett täcke ovanpå det isiga och gropiga underlaget och det var en hård "bra" skare som var tillräkligt hård för att hålla oss uppe men tillräckligt mjuk för att inte vara hal eller skära sönder några trampdynor. Den var helt enkelt bara perfekt! Jag hae med mig koner till rutan och hade som mål att mest nöta rutan med störning och fjärr dirrigering. Vajlo var minst lika upprymd och taggad som jag och vi fick ta "timeout" ganska ofta för att han blev för het på gröten, när han fick ligga på timeout filten pep han otåligt av missnöjje att inte få göra allt allt allt i 210km/h. Härlig syn, och riktigt motiverande! Vi tog korta pauser och han fick tillåtelse att gör allt fort och mycket såläng huvvet fanns med på plats, och vi hade några riktigt fina ljusglimtar. Han gjorde en toppen fjärr med Mycket störning iform av pepsi som vandrade omkring på/runt framför och bakom vajlo och letade godis och emellanåt var han med på fjärren och fick en del av belöningen han också som "störningsfigurant" ;) 

 

Påvägen hem stannade vi till på Djurmagazinet och jag köpte en ny wetbed som de hade reapris på. Jag passade även på att väga honom, jag har inte riktigt vetat vad han legat på. Sist jag vägde honom vägde han straxt över 22kg och sedan dess har han blivit mer slimmad i kroppen. Vågen visade idag på 23,6kg muskler! Jag blev riktigt förvånad, spring i snö har byggt mer muskler än jag anat. Hemma slog vi båda ihop i soffan under filten framför min nya tv(!) och innan kvällsmaten jobbade vi med grunderna i den nya platsen som jag ska bygga om. Det är nog den största födelen med underlaget ute man får ta tiden inne att träna och bygga momenten. Så det är med nyfunnen motivation jag skriver ikväll och längtar lite extra till stora öppna ytor sena kvällar och barmark!

 

I helgen var jag syster och hundarna husvakt medans mamma och pappa var iväg. Vi skulle ta hand om djuren och stallet och passa på och ha det lite mysigt. Vi lagade god mat grillade gick på långpromenader och njöt av friheten och lugnet på landet. Som vanligt var vajlo i sitt rätta element och njöt varenda sekund! På lördagen var det underbart väder så efter stallet tog vi en långtur på i skogen och på fält så hundarna fick rusa av sig ordentligt alla 3 sprang som tokar och vajlo fick ett riktigt kelpiefnatt ;) Efter promenaden nötte vi rutan utan targeten. Vi fick verkligen nöta och nöta och i slutet gjorde vi några fina skick utan targeten, enda problemet nu är att han saktat av i farten?? Tips någon??? Jag har aldrig riktigt nött ett moment men då kände jag att jag kunde göra det utan någon "skada" han var eldig taggad och fick jobba riktigt hårt, riktigt nöjd över hans arbetsmoral! Jag hade en riktigt trött hund resten av dagen ;)

Idag innan jag skulle åka hem fick jag beskedet att jag ska gå på obligatorisk utbildning imorron. Som tur är har jag en underbar vän som alltid ställer upp och ett helt fantastiskt dagis som Vajlo gick på när han var liten. Jag ringer efter jobbet och frågar om Vajlo kan komma till dagis imorgon och utan en tvekan fick jag svaret att det skulle gå att lösa. Och underbaraste Anna som jobbar där kunde ta med sig Vajlo till dagiset när hon åker imorgon och sedan lämnas han utanför mitt jobb Vilka underbara människor och vilket service! Hönsmamman i mig kom fram när jag skulle skriva en lapp och skicka med till dagiset och frågade Anna och jag skulle skriva dit 100 saker om hela hans livshistoria typ och blev lite full i skratt när Anna skrev; "Han ska ju bara va Imorgon hehe inte en månad haha" snacka om att jag blivit en larvig hönsmamma! Vet inte vart det kom ifrån jag litar på dagiset till 110% och vet att han har det superbra där, när han var liten skrek han i bilen och drog hela vägen fram i kopplet till dagishusse han kunde inte komma till dagis fort nog!