.

är verkligen nått som jag måste göra.

För idag gjorde jag det igen - jag "övertränade" Vajlo.

Jag blir så trött på mig själv!

Vajlo och jag tog bussen till bruksan och körde lite av allt i lydnaden. Vi började att köra alla moment var för sig och de moment där det behövdes småfix nötte vi med tills jag fick ett perfekt resultat. Och varje gång vi fick ett sådant reslutat slutade jag där och bröt för dricka paus, kiss paus eller bara att slöa.
Under träningen hade vi 2genombrott och ett nytt "problem". Vajlo har helt ny härlig attityd i linförigheten som vi jobbat med och han tar både metall apporten och träapporten som han håller länge - han sprang till och med o hämtade träapporten under vilopausen och kom glatt med den till mig "om jag ger den här till matte vet jag ju att jag får godis!" - sötunge!
Problemet är att han fuskar riktigt ordentligt med sin position, han sätter sig gärna snett för o fuska. Inte för att han inte vet vart positionen är för det testade jag med inkallning där jag stod snett, bakofram, vänd till höger eller vänster och där satte han sig rätt varje gång.

 

Nu till me myself and I som är ett jävla klant arsle - att jag aldrig lär mig...

Som idag när Vajlo är så taggad och jag är sugen och allt bara flyter på, vajlo gör rätt och gör han fel hittar vi en lösmning och löser det - det är bara så kul! Och då har jag svårt att sluta. Jag vill ju träna mer fila mer medans vi är inne där i träningsbubblan. Men ju mer jag nöter desto tröttare blir vajlo och desto mer fuskar han och tycker att det blir tråkigt. Varför lär jag mig aldrig att sluta när vi tycker det är som roligast?!

För nu tog vi ju bara den sista känslan med oss hem...Att jag är sur o frustrerad på mig själv och Vajlo är trött o tycker att det är skönt att få sluta...

 

Suck....