.

Sista dagen på våran fantastiska helg! Vi packade in oss och åkte till Ystadbrukshundklubb,l Mari och Bizkit skulle tävla rallylydnad! Vajlo och jag följde med som supportrar och under hela helgen försökte Mari få oss att kolla om det gick att efteranmäla så vi med kunde tävla ;) Jag tackade nej, vi har inte kört något med rallyn på flera flera månader och bara gått en hel bana 3 gånger någonsin. När vi kom fram till klubben var jag tvungen att erkänna att jag tävlings människan i mig kröp fram och jag blev rätt sugen.. Efter mycket velande och precis i sista sekund frågade jag om det var möjligt att efteranmäla (med mycket pushande från Mari och hennes klubbkompisar) och hips svips så var jag och vajlo anmälda och hade sista startnumret 14! Efterson jag aldrig sett hur en rallytävling går till var det superskönt att vara sist ut. Mari hade helt rätt när hon sa att ska du ta chansen ska du ta den nu för domaren är super. Och det var hon verkligen. Lugn tydlig och med en inställning att hon verkligen ville att Alla skulle lyckas! Hon fick mig känna oss välkomna och gav mig ett beslutsamt lugn.
Jag bestmämde mig innan vi gick in att jag skulle ta det som en träning. Vi höll oss stilla och lugna och jag vämde bara upp Vajlo lite grann så han fick be om att få göra saker och behålla suget. Jag tappade honom lite påväg in i banan mn fick med honom straxt där efter, det var en hel del nosande från Vajlo's sida men när jag väl fick med honom var det super! Momenten sitter så det enda vi behöver är att träna lite mer och köra banor. Vi tog oss igenom hela banan och jag var absolut nöjd med våran prestation!

efter tävlingen kom det fram 2 tjejer till Vajlo och mig som också varit med och tävlat. De ville veta mer om kelpie och blev väldigt snabbt totalcharmade av Vajlo ;) 
Det blev snart dags för prisutdelning och spänningen steg, de hade hållit alla resultat hemliga.
Jag förväntade mig inget annat än en sista placering med taskiga poäng, detta var en test som vi inte förberett oss för och med en hund som varit med om Massor 2 dagar innan så var jag stolt över att han var med stunddtals hade positiv attityd och att vi sett och genomfört en rallytävling. Vi var en erfarenhet rikare och jag fick massa nya lärdomar med mig. 
14,e platsen ropades upp.... och det var inte vi! där efter följde 4st till som inte riktigt höll hela vägen poängmässigt och jag var i chock när de talade om att de nu skulle ropa upp de som hade fått tillräkligt med poäng för ett godkänt och vi inte hade ropats upp än...! På en 8;e plats på 71p fick vi gå upp hämta vårat protokoll och pris. Så himla stolt och lycklig! Jag tror jag tackade 7gånger och chokad pussade och klappade om Vajlo för våran prestation, det var på håret poäng mässigt men jag hade inte ens väntat mig så mycket poäng som 30!
Mari och Bizkit var superduktiga och kom på 4;e plats med 90p, syskonen brun vilka underbara hundar vi har! :D

Glada satte vi oss i bilen tillbaka till skurup. Vi åt lunch och jag gick för att packa ihop våra saker. Vajlo strosade omkring ute ihop med Bizkit och Anni, och det kändes lite vemodigt. Helgen bara rusade förbi och 3dagar var över så himla fort.

Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet till Mari med familj för våran underbara resa och för allt de gjorde för oss, Tusen tusen tack!