.

Ja det är nog det enda som fullt kan beskriva utställningen i Finspång.

Vi kom till ettt mulet finspång kl.9.15. Innan det var våran tur var raserna Ausie, och Belgiska vallhundar före.
Det var många av båda raserna så vi kom inte in i ringen förrens ca halv 11. Och under tiden vi väntade sprack det upp och solen kom fram.
Den andra Kelpien visade sig vara Gunilla och Roscanaille's Undis (som jag hade en vag aning om ;) ) Vajlo var som vanligt väldigt förjust i sin "kusin", Undis hyser dock inte lika varma känslor för Vajlo ;)

Vajlo var i dommaren Sonny Ström's tycke för bred men endå för tunn hade för mycket vitt på bröstet samt var för "lös" fram i trav och av 2 kelpie's blev det ingen BIR eller BIM. Själv tyckte inte nån av våra hundar var av "sån dålig kvalité" så att det blev uteslutet Vajlo fick bara Very Good medans det gick lite bättre för Undis som fick Exellent men vi båda blev utan rosetter eller "placering". Men men..
Har 2 utställningar kvar i år så vi får se vad dom säger då.

Däremot har jag inget alls att klaga på i Vajlo's uppförande han var suverän, som vanligt :)

Förutom Vajlo & Undis var det ytterligare 2 kelpie's på plats men var bara med som åskådare. Den ena var Qrom en red & tan hane från Vilda Grabbens kennel och den andra var en brun tik (kommer tyvärr inte ihåg vad hon hette) på unga 10 år från Cefeus kennel. När jag stod och pratade med ägaren (som jag heller inte kommer ihåg vad hon heter - pinsamt!) så säger hon i förbifarten att hon har en till hemma på 12 år en hane vid namn Faxe. 

Jag stannade helt upp, "menar du Rambechs Faxe? " Ja visst sa hon "men han fick stanna hemma idag." 
Jag skrattar och pekar på Vajlo "där har du ett barn barns barn för Faxe är nämligen Vajlo's gammelfarfar"!
Nu är ju chansen rätt stor att dom kanske råkar på något barn/barnbarn osv titt som tädd då han har lämnat många avkommor bakom sig men risken är inte riktigt lika stor att vi ska råka på dom! :D
Jag sa att jag tyckte det var jätte synd då det hade varit väldigt roligt att fått träffa Faxe, men jag behövde inte gråta över spilld mjölk för Faxe och hans familj bor utanför Norrköping och jag fick matte's nummer o fick gärna ringa så skulle jag få träffa Faxe! :D Vilken lycka och så himla snällt av matten!
Det var det bästa på hela utställnings dagen sen var det ett stort + att Vajlo gick igenom utställningen med "tänder och bett u.a" som det stod på bedömningen. Kanske hade vi tur kanske inte, det får de resterande utställningarna utvisa.