.

har man endå bilder att minnas till, jag tänker på dig varje dag <3

 

Nu är det inte längre bara en dröm i mitt huvud det är också påväg att bli verklighet ♥

 

Helgen har rusat förbi och jag önskar att den kunde ge mig en dag till.

Igår morse åkte jag och syster malin till Motala, för en liten husky träff hemma hos Marlene & David.

Siberian Husky dagarna i Mjölby skulle ha varit denna helg men den blev inställd. Så då blev det istället så att ett gäng träffades i Motala.

Vi kom fram vid kl 10.00 ochdagen gick åt till att uppdatera varandra om vad som hänt i våra olika liv sen förra året,  gå på långpromenad med hälften av jyckarna i skogen, samt tillverkning av draglinor. Under kvällen blev det grillning och mer umgänge.
På platts var vi 11 vuxna 5 barn och ca 25 hundar (?) + 2 st pluttiga valpar på 5v.

Vi turades om att ha hundarna lösa i den inhägnade trädgården och inte en enda gång blev det något bråk. Jag är så imponerad av alla hundar som har varit så duktiga och flexibla! Vajlo var lite tjurig på 2 hanar så dom hade vi aldrig ihop lösa men hade han kopplad när ena var inne lös och det gick bra.
Marlene & David bor i ett supermysigt litet hus och har en stor härlig inhägnad trädgård och 3st hundgårdar på baksidan av huset. När Vajlo inte kunde vara ute i trädgården fick han låna en av hundgårdarna. Är förvånad över hur han helt accepterade att bli satt i en hundgård där han aldrig varit brevid hundar han aldrig träffat utan att protestera. Till en början ;) Näe vars, av alla de gånger han var i hundgården var det bara en gång på eftermiddagen som han talade om att det inte var så roligt där bakom längre. Riktigt duktigt gjort med tanke på att det var nya intryck nya hundar o människor och att han faktiskt aldrig spenderat någon tid i en hundgård.

 

Min herre har stormtrivts hela helgen i en flock med 7 brudar och lilla Folke på 5mån.
Imorse var Vajlo o Folke som helan & halvan, där Vajlo var följde Folke efter och Vajlo tog med Folke runt i trädgården.
Vajlo var populär bland Marlene's tjejjer och det var mycket bus, det som värmde mest var när den helt blinda tiken Diva busade lite med honom i en vänskaplig brottnings match. Jag skulle aldrig tro att Diva är blind om jag inte visste om det. Man ser det inte på henne övht hon är precis som vilken annan hund som helst förutom att hon ser med näsan ist för ögonen. :)

Varje gång jag är omgiven av dessa härliga hundar känner jag mig hemma och blir mer bestämd o övertygad om att en Husky är helt rätt val för oss och att det bara ska bli så.
Min rädsla har varit hur det skulle vara att ha Vajlo i en flock även om det bara är en mini flock på 2 individer till en början. Om han skulle bli avis på att inte få hela uppmärksamheten och tycka att det skulle vara jobbigt med hundar omkring sig. Men Efter igår är jag inte det minsta orolig för detta.
Vajlo har väldigt lätt till att anpassa sig och han är väldigt snäll. Av de 8 hundarna som han var med sammtidigt var 3st valpar som är ca ett halvår. Alla Marlene's hundar är otroligt snälla och underbara så det var aldrig några konstigheter men det som var skönt att se var att Vajlo slutade aldrig vara Vajlo även i en "flock". Han lekte med alla accepterade om de visade att de inte ville och lät den som åt/tuggade på ben få vara ifred och tog själv aldrig nått för att vakta vuxen som unghund eller valp. När han var trött och inte ville leka mer sa han själv till på en lugnt tryggt sätt och blev lämnad ifred. 
Självklart kommer det bli annorlunda och mer jobbigt på hemma plan med en liten valp, men det syntes så tydligt igår att han trivs med att vara en som Marlene sa det imorse "en fårhund i ulvakläder".

Av alla Marlene's o David's helt underbara var det 3st som mitt hjärta klappade lite extra för.
Att Alaska som är David's Aussie tik på snart 7mån var en av dom är inte så konstigt då jag ser mycket Vajlo i henne som en vallare. Den andra är Pila har jag haft ögonen på sen hon var valp och Ann-sofie frågade mig om jag inte var intresserad av att ge henne ett hem. Vajlo var då för liten och det tröt både min plånbok och i min kunskap.

Pila är en nätt tik som har en snövit päls med mörka partier och isblå ögon, jag fick jag uppfattningen om att vara en försiktig tjej vars förtroende man måste vinna för att förtjäna det. Pila tyckte mycket om Vajlo men han var väldigt läskig först för han var lite oförskämd att vilja springa fram o hälsa på en gång. Men efter en stund blev hon nyfiken och efter ett tag hade hon tom svårt att sluta busa med honom. 
Sist men absolut inte minst är Kinoo som man måste ha ett hjärta av sten för att inte låta charmas och jag föll pladask för denna vackra dam med 10 år på nacken vars högsta önskan är att få kela. Att sitta på Marlene's trapp kl 7 en regning söndagmorgon och gosa med Kinoo i knäet är något som Alla borde få uppleva. Något jag mer än gärna skulle göra varje dag!

 

Jag längtar mer än nånsin tills den dagen jag kan presentera min egna snöflinga, men tills dess njuter jag av min förklädda husky.

Tack Marlene David Malin Ann-Sofie Allan Jörgen Maria Annika Esther Hanna Filip för många skratt och en härlig lördag och ett extra STORT tack till Marlene & David som bjöd in oss alla och lånade ut hus och tomt till oss och våra hundar. Jag hoppas vi alla ses snart igen ♥