.

Ja den där jäkla spårningen har inte gått något vidare bra alls..Och jag har inte tränat nästan något alls på det just för att det inte gått något bra.
Men idag fick jag äntligen hjälp av någon som kan!
Först åkte vi till brägårn och fixade spår apporter och sedan ut till spårskogen och öppna fält.
Det visade sig att jag krånglat till det alldeles för mycket. Idag var Vajlo och jag ett sådant där lysande exempel på att hunden kan men inte matten. Han fick vänta i bilen medans vi la ett apellspår med apporterna i spåret och ett enkelt rakt spår med en apport i slutet. När jag plockade ut honom vittrade han in sig på ena spåret och fattade direkt och ville köra! Vi gick så länge en rastning och det fick ligga i 20min, sedan gick hjälpen spåret med Vajlo och jag vid sidan för att se o lära. Vinden låg på från vänster så han hamnade lite utanför i början men efter han fattade vad han skulle göra körde han på som en ångvält han gick först förbi 1;a apporten men vände sedan hittade den och plockade upp den och lämnade den till "föraren" (helt utan någon träning!) och efter "påvisning" igen fortsatte han och hittade apport 2 och slut apporten som han plockade upp båda. Han var jätte duktig och jag är så imponerad! han låg inte i kärnan hela tiden men han fladdrade inte iväg för mycket heller och han hittade iaf 2st i kärnan på rätt sätt helt själv! Jag tror som jag skrivit innan att det är min osäkerhet som förstört för oss. Det andra raka enkla körde vi efter och han hittade och körde direkt i kärnan hittade apporten plocka upp o lämnade till matte :D HAN kan men inte jag och jag smitta av mig för mycket det var för mig så tydligt idag när han fick gå med någon annan som Vet och Kan. 
Jag är SÅ tacksam för hjälpen och laddad för att fortsätta, Ser debuten framför mig och ser även en uppflytt inom räckhåll! :)