Vad som hänt sen sist och en "social" vinst!
Många veckor har passerat och mycket har gjorts sedan sist!
Påsken har passerat med långledigheten som kom med den. Dagarna har rusat förbi trots att vi inte gjort så mycket. Eller när jag tänker efter har vi nog haft fullt upp utan att jag tänkt på det. I korta drag kan jag berätta om "höjdpunkterna"
Vajlo åkte på en sleepover hos min bästa kompis och följde sedan med henne till hennes jobb på Grand Hotell, allt hade gått jätte bra och han skötte sig exemplariskt på hennes jobb och låg tyst o halvsov. Men det måste ha varit jobbigt för honom för OJ vad trött han var den dagen efter jag hämtat honom! Han klarar av nya miljöer med bravur och även nya människor, vi hittar ju ständigt på nya "äventyr" men när jag tänker efter har jag ju alltid varit med, den största och nyttigatse lärdomen var för honom att göra allt detta utan sin matte. Och även det klarar han utan några protester :)
Under påsken var vi ute större delen på landet och njöt av stillheten. Jag spenderade den största tiden i en solstol bakom huset och Vajlo lekte med sig själv och la sig sedan för att njuta av solen han med.
Påsken har passerat med långledigheten som kom med den. Dagarna har rusat förbi trots att vi inte gjort så mycket. Eller när jag tänker efter har vi nog haft fullt upp utan att jag tänkt på det. I korta drag kan jag berätta om "höjdpunkterna"
Vajlo åkte på en sleepover hos min bästa kompis och följde sedan med henne till hennes jobb på Grand Hotell, allt hade gått jätte bra och han skötte sig exemplariskt på hennes jobb och låg tyst o halvsov. Men det måste ha varit jobbigt för honom för OJ vad trött han var den dagen efter jag hämtat honom! Han klarar av nya miljöer med bravur och även nya människor, vi hittar ju ständigt på nya "äventyr" men när jag tänker efter har jag ju alltid varit med, den största och nyttigatse lärdomen var för honom att göra allt detta utan sin matte. Och även det klarar han utan några protester :)
Under påsken var vi ute större delen på landet och njöt av stillheten. Jag spenderade den största tiden i en solstol bakom huset och Vajlo lekte med sig själv och la sig sedan för att njuta av solen han med.
Han fick följa med på en födelsedags fest med mycket folk och gjorde mig så stolt.
(Perentes.. Våran rutin när vi går bort är att han får ligga o vänta i hallen eller ett tomt rum en stund precis när vi kommit in. Detta för att han ska hinna lugna sig och ta in lite intryck av miljön han har hamnat i samt att han får en plats han får återvända till om han blir lite för glad. Jag får då tid att gå in o själv hälsa på alla och sedan tala om att jag har med en hund samt att ingen får klappa eller hälsa på honom förrens jag bjuder in honom. Detta fungerar jätte bra för oss och jag uppskattar så mycket alla som tagit hänsyn till mina regler. Det är ofta någon går förbi honom och råkar fånga hans blick och då startar svansen som en propeller men han ligger duktigt kvar och personen brukar bedjande titta på mig över att få gå fram o hälsa ;) Efter en liten stund får han komma in o hälsa och blir han för glad får han återgå till platsen "utgångspunkten" och sedan gör vi om det, men idag behövs det inte längre han hälsar glatt på alla och finner sig sedan i miljön och njuter av uppmärksamheten och alla klappar)
Vi gjorde som vanligt men denna gång fick han ligga i ett tomt rum innan han fick komma in då hallen var överbefolkad. Att jag kan lämna honom i ett rum med dörren öppen och ber honom ligga kvar vid tröskeln och gå därifrån utan att han lämnar sin plats även om folk går förbi och tittar o pratar till honom gör mig superstolt, han är så duktig! När han sedan fick komma in fanns det massa nya människor att pussa gamla bekantskaper att hälsa på och sedan befann han sig i centrum för massa klappar och kel - precis som han älskar det. Efter en stund gick han och la sig (!) helt självmant medans folk dansade runt honom det var högljutt och folk som passerade hela tiden. DET är en riktigt stor grej för mig att han i ett rum fullt med så mycket människor är så trygg och lugn att han går o lägger sig. All denna stresshantering, alla rutiner och allt jobb vi lagt ner på just detta har fått oss att komma så långt som vi är idag! Är så stolt över honom! Att sedan få höra av nästan varenda närvarande person på festen hur fin snäll och underbar hund jag har, ja det är bara grädden på moset. För han är verkligen underbar och jag är så glad att folk får lära känna Vajlo för den han är och inte den översociala sidan som lätt kan komma fram.
Annars har dagarna flutit på, vi har tränat en del och är glad att barmarken äntligen är här. Vajlo har varit tyst de senaste 1½v som han lämnats ensam och jag tror att allt detta till största del beror på ännu en "kelpiefas".
Och sist men inte minst har Vajlo och alla hans syskon i Jejmic's V-kull (5,e april) samt alla hans Kusiner från Cukids J-kull (12,e april) hunnit att fylla 3år!
Här hemma firade vi det med att köpa 1kg märgben av finaste kvalité hos stadens kötthandlare. Vi tog även en 2h promenad runt vackra motala ström som rinner genom staden och avslutade med att dela årets första glass på Halvars och sedan mys i soffan.
(Perentes.. Våran rutin när vi går bort är att han får ligga o vänta i hallen eller ett tomt rum en stund precis när vi kommit in. Detta för att han ska hinna lugna sig och ta in lite intryck av miljön han har hamnat i samt att han får en plats han får återvända till om han blir lite för glad. Jag får då tid att gå in o själv hälsa på alla och sedan tala om att jag har med en hund samt att ingen får klappa eller hälsa på honom förrens jag bjuder in honom. Detta fungerar jätte bra för oss och jag uppskattar så mycket alla som tagit hänsyn till mina regler. Det är ofta någon går förbi honom och råkar fånga hans blick och då startar svansen som en propeller men han ligger duktigt kvar och personen brukar bedjande titta på mig över att få gå fram o hälsa ;) Efter en liten stund får han komma in o hälsa och blir han för glad får han återgå till platsen "utgångspunkten" och sedan gör vi om det, men idag behövs det inte längre han hälsar glatt på alla och finner sig sedan i miljön och njuter av uppmärksamheten och alla klappar)
Vi gjorde som vanligt men denna gång fick han ligga i ett tomt rum innan han fick komma in då hallen var överbefolkad. Att jag kan lämna honom i ett rum med dörren öppen och ber honom ligga kvar vid tröskeln och gå därifrån utan att han lämnar sin plats även om folk går förbi och tittar o pratar till honom gör mig superstolt, han är så duktig! När han sedan fick komma in fanns det massa nya människor att pussa gamla bekantskaper att hälsa på och sedan befann han sig i centrum för massa klappar och kel - precis som han älskar det. Efter en stund gick han och la sig (!) helt självmant medans folk dansade runt honom det var högljutt och folk som passerade hela tiden. DET är en riktigt stor grej för mig att han i ett rum fullt med så mycket människor är så trygg och lugn att han går o lägger sig. All denna stresshantering, alla rutiner och allt jobb vi lagt ner på just detta har fått oss att komma så långt som vi är idag! Är så stolt över honom! Att sedan få höra av nästan varenda närvarande person på festen hur fin snäll och underbar hund jag har, ja det är bara grädden på moset. För han är verkligen underbar och jag är så glad att folk får lära känna Vajlo för den han är och inte den översociala sidan som lätt kan komma fram.
Annars har dagarna flutit på, vi har tränat en del och är glad att barmarken äntligen är här. Vajlo har varit tyst de senaste 1½v som han lämnats ensam och jag tror att allt detta till största del beror på ännu en "kelpiefas".
Och sist men inte minst har Vajlo och alla hans syskon i Jejmic's V-kull (5,e april) samt alla hans Kusiner från Cukids J-kull (12,e april) hunnit att fylla 3år!
Här hemma firade vi det med att köpa 1kg märgben av finaste kvalité hos stadens kötthandlare. Vi tog även en 2h promenad runt vackra motala ström som rinner genom staden och avslutade med att dela årets första glass på Halvars och sedan mys i soffan.
Gårdagen var en perfekt fredag. En gråmulen dag följt av regn spenderades under en filt i soffan med en goskelpie i famnen tända ljus och True Blood.
Idag är vädret detsamma och ikväll väntar födelsedags kalas hos min syster.
För övrigt tror jag att detta år kan komma att vara mitt år!. Har fått massa spännande och glada nyheter och jag välkomnar resten av året med öppna armar! :)
Kommentarer
Trackback