.

Jag trodde aldrig och då menar jag aldrig att jag skulle kunna ha med Vajo i ett rum fullt med människor. Han var verkligen en handfull när han var valp och jag helt utan erfarenhet trodde aldrig att det skulle gå vägen. Som alla kelpie's älskar Vajlo människor så mycket att det blir ohållbart (blev ska jag säga). Han blev helt crazy hoppade nafsade pussade slet i kläder flög runt från person till person..Ja som en tornado av hundslem brunpäls och piskande svans helt enkelt. Det var inte trevligt för någon, varken för mig mina/andras gäster eller för Vajlo själv. Det var ett ständigt nej, fy, sitta kopplad inne, stress moment från början till slut. För Vajlo själv stressade upp sig i sin överdrivna hälsningsfras och jag har många gånger ledsamt accepterat att min framtid kommer se ut såhär och att jag får acceptera att det inte är en hållbar situation men en översocial hund och massa människor. MEN skam den som ger sig och jag är envis som en gammal get ;) (som tur är?!) Efter Massor av träning och olika former av träning kan jag idag ta med min hund till ett rum fullt med människor som han inte träffat tidigare och vissa han känner sen innan utan några problem. Med våra rutiner har vi idag inga problem och ingen har ett problem med Vajlo, tvärt om. På varje "tillställning" som Vajlo följer med på finns det alltid nån som faller pladask. 
Min helgalna valp har blivit vuxen och han har tom vunnit över många hundrädda personer till sin sidan som idag tycker om Vajlo och som med öppna armar tar emot oss i sina hem. DET mina vänner är en stor sak iaf för mig som följt Vajlo's utveckling och sett hur dessa människor gått från att vara rädda till att ligga på golvet och mysa med min hund. 
Med stresshantering passivitets träning och "brytnings" träning har vi kommit ljusår och det är en träning jag har att tacka i många situationer idag och en som jag kommer lägga stor vikt hos på varje hund.

Så finns du där ute som kännt/upplever samma sak att din hund + en massa människor = katastrof? Känn inte så! Det finns ett ljus i tunneln, och jag lovar att det inte är någon omöjlighet! 
Det är svårt att verkligen beskriva hur illa det faktiskt var och svårt för folk att tro det när de idag träffar Vajlo (och bara det är ett toppen betyg att de inte ens tror mig). Men det var verkligen illa och allting går med rätt verktyg väldigt mycket tålamod tid och träning rent bildligt sett kan man verkligen säga blod svett och tårar.