.

När man i stort sett sovit ett dygn spritter det rejält i kelpiekroppen dagen efter! Det var en busig Vajlo som väckte mig med att kasta kopplet i ansiktet på mig och gav mig en stor blöt puss. Väl ute var han överallt sammtidigt och han snodde mina vantar både en och två gånger som han retsamt sprang iväg med och vägrade kommatillbaka med för att närma sig med blicken "okej då du kan vel få tillbaka den" och när jag nästan nuddade vanten stack han iväg igen busungen!

När jag kom hem från jobbet hade jag tänkt att vi skulle ta en promenad (på ca 2km) bort o titta in på PP's i Hund & Kattkompani i skarphagen. Jag behövde endå handla lite till mig själv och eftersom coop ligger brevid så bestämde jag mig för att ta cykeln bort.
Nu är det ju så att jag aldrigt riktigt vänjt Vajlo vid cyklen. När han blev tilläkligt gammal blev min cykel snodd, när jag skaffat en ny och satt en springer på blev även den snodd och sen har det inte blivit riktigt av. De gångerna jag provat har det inte gått spc bra alls och då har jag struntat i det. Det och när det kommer till skateboards är de enda gångerna Vajlo får fram ett oönskat vallbeteende och ljudar frustrerat för att han inte vet hur han ska bete sig.
Idag hade jag redan innan vi gick ut bestämt mig för att det bara skulle gå. Med vajlo i sele fastsatt i midjebälte på mig (ifall något skulle hända så kan han inte springa ut i trafiken) och med ett retriverkoppel att kunna korrigera med i början satte jag mig på och började cykla. Mycket riktigt började han att försöka komma framför och "nypa" i däcket men jag kunde lugnt hålla tillbaka och när han lyfte blicken o var vid sidan belönade jag efter ca 200m hade han fattat galoppen så då tog jag av retriverkopplet. Vi cyklade på och han var jätte duktig, stressen att valla försvann när han väl förstod vad det gick ut på och när det släppt sprang han glatt vid sidan med en helt annan inställning och svansen gick som en propeller när jag stannade för att belöna. Han ville gärna dra på en växel och dra mig o cyklen frammt i 110, men jag tillät honom bara att trava. De enda missödet vi hade var när jag saktade ner i en korsning för att svänga vänster då stack han mot en lyktstolpe för att kissa på o jag fick göra en "halvvurpa" (tappa cykeln men själv vara ståendes). Så efter det på vägen dit stannade jag titt som tätt o belönade med godis för att han var så duktig och gick bort från cykeln för att han skulle få kissa och sedan körde vi igen, för att han skulle förstå att när vi cyklar är det bara det som gäller och att han får chans o stanna o lukta o kissa när vi stannat och inte är vid cykeln. Väl framme köpte jag fredags godis till Vajlo och gick in på coop för o handla, Vajlo band jag vid cykeln utanför och jag bad tjejjen inne i djuraffären att hålla uppsikt över honom (hon stod och tittade på honom i butiken 10m ifrån hela tiden) jag handlade och kom ut till en duktig Vajlo som låg snällt breve cyklen o väntade. Jag gick in i djuraffären igen och till tjejjen som hållit koll på Vajlo med en Marabou Choklad som tack :)
Vi vände hemmåt och utan stop eller missöde var vi straxt hemma igen, Vajlo var inte ens anfådd så vi körde lite bus o lydnad i parken innan vi gick in. Jag älskar att se min hund så lycklig och så busig full av energi! <3
Men än ännu en gång har jag underskattat min hund, igen måste jag tyvärr säga! Kelpies kan allt och även det på första försöket och tycker också allt är kul. Jag trodde cykel historien skulle bli en rysare och massa jobb, men ja som sagt Vajlo har överbevisat mig igen <3 :)